Nu jädrans

Nu ska vi se på lite bilder. Jag har ju en himla massa att välja mellan, men nu är det bara ett axplock.

 

Vi kan ju börja med bilden på den stackars flygrädda mamman som inte sovit på typ ett dygn och körde på med sin fina lilla bil mitt i natten till Arlanda. Tog en Smirnoff ice innan jag började med terapin.

 

jag kan flyga, jag är inte rädd.......

Men upp i luften kom vi och det gick ju bra! Fick en smarrig frulle på flygplanet och det kändes som en fröjd att lämna ett regnigt Sverige. Att vara över molnen och ha solen lysande på sig är ju underbart!

 

 

Nere i Turkiet så åkte vi buss i cirka en timme innan vi var framme i Pine Bay utanför Kusadasi.

Varma 36 grader och strålande sol, vilket visade sig vara standard varenda dag. Lite skillnad mot vårat opålitliga klimat hemma i Svedala.

 

Vi varvade dagarna med hav och strand mot pool och rutschbanor.

 

Cola mot San Fransisco

 

Mina odågor som har svårt att hålla sams. Det var ett par tillfällen som jag allvarligt var inne på linjen att aldrig mer åka utomlands med barnen.

 

Men de hade sina ljusa stunder oxå och de väger som tur är (för deras skull) tyngst.

 

Vi hade en otrolig lyx som varenda dag fick kylen uppfylld med colaflaskor och vattenflaskor!

Helt otroligt vad det var värt mycket. Vilken service. Att hotellet även hade golfbilar för att skjutsa omkring sina gäster mellan hotell, strand, splashworld osv var oxå det en otrolig service. Men det var inte konstigt med de backar som området bjöd på.... Hurtiga vi gick och jag kunde lämna gym-planerna med gott samvete.

 

Här äts det frukost, lunch och middag. Utom en dag då vi bokade bord på en a la carte restaurang.

Mellan måltiderna åt man vid poolbarerna.

 

Och vilka konstverk de gjorde med melonerna!

 

Vy från poolen vid Splashworld. Det är staden Kusadasi i bakgrunden. Dit åkte vi en dag men konstigt nog så handlade vi inte så mycket. Blev nästan besviken....hahahaha.

 

Lowe kommer i full fräs i den gröna rutschbanan. Han sprang som en guttaperka emellan dessa banor och den som kallas för toaletten. Man åker i ett rör och ner i en behållare och åker runt i den tills man tappar fart och plumsar ner i hålet i mitten.

 

Ja, det gäller ju att välja sin plats med omsorg- det kan ju faktiskt hända något...... hahahaha.

 

Alla mina fina älsklingar

 

Alvin poserar

 

Lowe

 

Alvins händer, formar ett hjärta

 

Våran strand.

 

Här sitter vi och svalkar oss i Pianobaren.

 

Och allas vår vän som fick kallas "roliga farbrorn"- han busade med barnen och med oss vuxna med för den delen. Hux flux hade han peruk o brillor och det var en enormt snäll människa. Han gav mig och barnen varsitt armband knutet runt handleden och en bamsekram när vi skulle åka hem. Att han sen skämde bort dom med klubbor när vi var i hans affär var oxå en bidragande orsak till att de ville gå dit varenda dag.